Undervisning

ISO

Det spelar inge roll om man har en digitalkamera eller en analogkamera, för att spara en bild måste man ha något som registrera ljuset som kommer in i kameran. Det kan vara en elektronisksensor eller film, men för att du ska ha en aning om hur ljuskänslig den är använder man en standard som heter ISO, om du är lite äldre kommer du säker ihåg hur man kunde välja på ISO 400, ISO 200 eller ISO 100 när man köpte film till sin analoga kamera en gång i tiden, i din digitala kamera kan du med några knapptryckningar göra samma val men för varje bild. _MG_0019_liten

ISO är en linjär skalla vilket innebär att ISO 200 är dubbelt så ljuskänsligt som ISO 100 och så vidare, vilket gör den ganska lätt att räkna med. För att vi skall kunna jämföra olika tillverkare av film finns en standard framtagen för hur ljuskänsligheten mäts, om du är intresserad kan du läsa mer här. Att överföra denna skalla till det digitala mediet har inte varit helt lätt, alla tillverkare har haft sina egna metoder, men 2006 tog man även fram en standard för digitala kameror, men tyvärr tillåter den 5 olika sätt att mätta ISO:t, läs mer här. Innebär det något för oss användare, nej oftast inte, om man inte testar två kameror bredvid varandra samtidigt med samma typ av objektiv. Men det kan ibland nämnas i olika kamera tester att en kamera har ett verkligt ISO värde av 115 vid ISO 100 för att ta ett exempel, det betyder bara att man använt en annan mättmetod än tillverkaren för att mätta ISO.

Alla kameror har ett grund ISO som oftast är 64, 80, 100 eller 200, Canon systemkameror har ISO 100 medans Nikons systemkameror oftast har ISO 200 som bas ISO, det är vid detta värde som sensorn ger absolut bäst resultat och minst brus i bilderna. Väldigt enkelt kan sensorn i en digital kamera liknas med en hink som samlar in ljus. Har vi en korrekt exponerad bild tagen på ISO 100 med en Canon systemkamera, har vi fyllt hinken helt full, om vi tar en korrekt exponerad bild på ISO 200 fyller vi bara hinken till hälften, och förstärker det som sensorn registrerat för att fylla upp “hinken”, förstärkningen görs både genom klasisk elektrisk förstärkning av signaler före A/D omvandlaren och genom “bit shifting” efter, eller en kombination av dessa (vanligast). All förstärkning av signaler leder till brus, någonting kamera tillverkarna de senaste åren kommit väldigt långt med att eliminera, och som ytterligare kan minskas i bildbehandlings program, men man bör ändå ha det i åtanke när man fotar. Fota därför alltid på lägsta möjliga ISO vid varje tillfälle, och lär känna brus egenskaperna hos den kamera du använder för bruset ökar inte linjärt med ISO talet utan snabbare.

Har kameran du använder möjlighet att välja olika metoder för brusreducering prova dem och se vad du gillar bäst, för det påverkar inte bara bilden utan också hur fort kameran jobbar vid t.ex. serie bildtagning.


Andra bloggar om: ,


Att framkalla sina bilder

Att ta sina bilder från datorns skärm till bilder på väggen eller i en fotobok, bjuder på sina egna utmaningar. Många kan lägga mycket tid på att ta bra bilder och sedan redigera dem i bildbehandlings program för att få till det sista_MG_5626, för att sedan skicka dem till närmaste fotolabb utan att tänka på vad som händer med bilden där. Har man tur får man tillbaka något som liknar den bild man hade på skärmen, har man otur är det något helt annat. Jag ska försöka gå igenom några av de fallgroppar jag själv gått i och hur du kan undvika dem.

Många som tar steget från kompaktkamera till en systemkamera blir besvikna och upplever att bilderna blir sämre både på skärmen och utskrivna,_MG_6083 detta beror på att system kamerorna i grunden inte lägger på lika mycket färgmättnad, kontrast och skärpa som kompaktkamrarna gör. Man måste allts själv ställa upp dessa för att få de resultat man vill ha, eller redigera bilderna i datorn innan de framkallas, då jag själv enbart fotar i raw så väljer jag att göra detta arbete i datorn. För att på ett ärligt sätt kunna bedöma det slutliga resultatet måste man ha en bra och kalibrerad skärm, men tyvärr finns det skärmar som hur mycket man kalibrerar inte visar färgerna korrekt. Att kalibrera skärmen kan man göra på två sätt antingen med hårdvara, man placerar en sensor påskärmen som sedan läser av hur skärmen visar olika färger och gör sedan en profil för skärmen. Eller genom mjukvara t.ex. Adobe Gamma om man har Photoshop, man får inte alls ett lika bra resultat som med hårdvara men det är biligare, och oftast bättre än att inte kalibrerar alls. Okej du har nu en kalibrerad skärm men bilderna blir i alla fall inte som du tänkt dig, en trolig orsak är att du har fel färgprofil på bildfilen, här gäller det att skilja på färgprofilen som skärmen använder för att visa bilden och den som ligger lagrad i bildfilen de är två helt olika. De flesta proffslabb har på sin hemsida färgprofiler som man kan lada ner,_MG_6268och konvertera sina bilder till för att efterlikna resultatet hos den färdiga pappers utskriften på skärmen, detta skall man göra innan man laddar upp bilder till dem. Alternativt finns det en typ av profiler som man bara softproofar mot, kan beskrivas som att simulera den färdiga bilden utan att ändra den färgrymd som är sparad i bildfilen. Är det så att labbet använder den här metoden eller inte alls anger något om vilken färgprofil de använder brukar det vara säkras att spara filen med färgrymd(profil) AdobeRGB 1998, för det är den vanligaste och mest vedertagna för skrivare.

Nu när vi får rätt färger i bilden har vi kommit en lång väg men det finns fler saker vi kan göra för att få en så bra utskrift som möjligt, kolla på labbets hemsida vilken upplösning de vill ha bilderna i och konvertera själv dina bilder till rätt upplösning, det brukar vara mellan 240 och 320 dpi för pappers utskrifter, anger de inget använd 300 dpi, för canvas och andra material kan det vara så lågt som 100 dpi, kolla på labbets hemsida eller ring dem och fråga. Och när du håller på ser du till att längd och bred på bilden blir korrekt, om du måste för att få rätt proportioner på bilden beskär den i detta läge. Har jag inte gjort det tidigare skärper jag nu bilden, unsharp mask brukar vara bäst, jag kollar också bilden när den är 50% för att snabbt se om det finns några fel eller konstighetr, och varför jag gör det vid 50% är för att jag får bättre överblick. Nu har du en bild fil med rätt färgprofil, rätt upplösning och rätt mått, spar bilden på ett nytt ställe och ett tips är att i filnamnet ange vilken storlek du skall framkalla den i t.ex. avsluta filnamnet med “_15x10.jpg” om du avser att framkalla den i storleken 15 x 10 cm. Personligen skickar jag alltid filerna till fotolabbet i jpg format, för de går fortare och jag kan inte se någon skillnad mellan jpeg och tiff, andra skickar i tiff och hävdar att det vist går att se skillnad, gör det som känns bra.

Några avslutande tips, om man är osäker eller provar ett nytt fotolabb skicka bara en mindre mängd bilder och testa, och labbens profiler är färskvara så ladda ner dem igen minst varje halvår. Kolla också en extra gång att Labbet inte läger på några egna korrigeringar nu när du lagt så mycket tid på att få en optimal bild. Lycka till.


Andra bloggar om: , ,


»crosslinked«

När gjorde du backup på dina bilder senast?

De flesta av oss vet att man skall göra backuper, men man kommer sig aldrig riktigt för att göra det, känner du igen dig? Eller tillhör du den skaran som började med stora planer men aldrig blev klar? Svarar du nej på dessa frågor behöver du inte läsa mer. Om du däremot känner igen dig i något av mina påståenden, skall jag nu komma med några handfasta tips. Även om du bara fotar någon gång då och då, blir man lika ledsen när alla bilder är borta, för det är minnen som försvinner.

Jag känner mig själv och tror att de flesta är likadana, om det är bökigt och jobbigt blir det inte av, så förenkla så mycket som möjligt, och det bästa av allt de behövs inga dyra program. Jag ska berätta hur jag gör och varför. När jag kommer hem med nya bilder kopierar jag över minneskortet i sin helhet till en hårdisk i datorn, importerar sedan bilderna i Lightroom och kollar snabbt igenom dem, ser allt bra ut och alla bilder öppnas korrekt, sedan kopierar jag över mappen i sin helhet till en extern hårdisk (usb), som jag har en väldigt enkel mappstruktur på enligt följande [år]/[månad]/["inkopierad mapp"], så skulle hårdisken i datorn krascha eller vad som är ännu troligare att jag av misstag skriver över original filen med en kopia, behöver jag bara ha en ungefärlig koll på från när bilden är, för att snabbt hittar den på backupen.

Nu kommer du kanske invända att det tar tid att kopiera 8 Gb data eller vad ditt minneskort kan tänkas rymma, javisst gör det de men du behöver ju inte göra något så det kan gå i bakgrunden när du gör annat på datorn eller gör något helt annat. Anledningen till att jag valt att använda externa hårdiskar för mina backuper är att de är biligast per Gb, du får en på 1000 Gb för lite över 1000 kr, och jag kan alltid ha en inkopplad i datorn. Ibland känner jag att den här backupen inte räcker t.ex. när jag fotat ett bröllop, och vill vara ännu säkrare på att bilderna finns kvar i många år framöver. Då bränner jag ut dem på DVD i två ex, det ena behåller jag medans den andra ger jag till en kompis, för jag bedömer risken för att vi skall drabbas av inbrott eller brand samtidigt som väldigt liten.

De jag säger nu har jag egentligen ingen vetenskaplig grund för men det är min erfarenhet, lagra inte bilder på samma hårdisk som du kör operativ systemet ifrån, för det är oftast den som kraschar. Börjar man få konstiga fel när man läser data från en hårdisk, kolla disken med något program för att diagnostisera hårddiskar, är det många fel gör omedelbart backup om du inte redan har det och överväg att bytta ut hårdisken innan den kraschar. Likaså är det någon hårddisk som börjar låta mer än den gjort tidigare, ta det säkra före det osäkra och byt ut den.

Något jag själv väldigt ofta glömmer att ta backup på är de färdig redigerade bilderna, men det är nästa lika viktigt om man vill slippa göra arbetet igen. Å du, när du ändå är i farten se om det behövs backup på några annat än bilderna i datorn. Se inte det här som någon mall för hur du skall göra, utan tänk efter och anpassa det till vad som funkar för dig.

Teknikblogg

Jag Om inget annat nämns är bilderna i denna blogg tagna av mig Johan Beijer

Disclaimer

Alla som står i denna blogg är enbart mina åsikter och felaktigheter kan förekomma. Jag ansvarar heller inte för innehållet på sajter, bloggar eller andra internetkällor som länkas till från denna blogg. Alla varumärken och produkter som nämns är de enskilda företagens varumärken.