Bilder på motorcyklar
Här är lite bilder från kvällens fotografering, jag har använt en teknik som kallas panorering för att förmedla känslan av fart i bilden. Alla bilder är tagna på 1/160 s med iso 200 och 400, bländare har jag låtit kameran välja.
Nu tar jag hjälp av triangeln igen
Jag fortsätter min serie om bildkomposition här och här med att prata om en till triangel, den funkar väldigt bra för att låsa en betraktare i en bild. Den kan vara liggande eller stående, den liggande är mer stabil än den stående, men båda fyller samma funktion. En triangel komposition av bilden ger ett statiskt intryck, det finns väldigt lite rörelse i bilden, om man vill ha mer rörelse/händelse i bilden kan man flytta delar av triangeln utanför bilden. Hur ofta ser man inte porträtt bilder på tjejer/kvinnor där de har någon form av halssmycke, då bildar ögonen och halssmycket tre ljusa punkter i varsitt hörn av en triangel, lika enkelt som snyggt.
Att bli blåst på sina bilder
Även om han utrycker sig lite kraftfullare än vad jag skulle gjort är det han skriver om både läsvärt och bra att känna till, läs gärna HDR-fotografens inlägg här, om hur företag väldigt billigt kommer över bilder.
Jag tycker inte att det är fel att företag ordnar fototävlingar, men villkoren för hur bilderna får användas måste vara rimliga.
Diagonal bildkomposition
Jag fortsätter på temat bildkomposition, med att prata om diagonaler. Diagonaler i bilder kan användas för att:
- Leda blicken in eller ut ur bilden.
- Skapa en förlängning av bilden utanför det som visas i bilden.
- Visa på eller skapa djup i bilder.
- Rama in element i bilden och därigenom lägga fokus på dem.
- Förflytta tyngdpunkten i en bild.
- Skapa rörelse i en bild.
Om vi använde tredjedelsregeln till att skapa lugn i bilder så använder vi diagonaler till att styra hur och vad en person ser i en bild. Använder jag en tydlig diagonal i bilden (se bilden på huset) skapar jag en tydlig tyngdpunkt i bilden och huset drar åt sig alla blickar. Likaså i bilden med strykjärnet leds blicken osökt till postenloggan. Har jag däremot två tydliga diagonaler som går mot en gemensam punkt långt bort i fjärran, skapar jag illusionen av avstånd eller djup i bilden, alldra tydligast blir effekten om man använder något som betraktaren känner igen och vet storleken på t.ex. två människor. Man kan också använda diagonaler för att förstärka rörelse i bilder (tyvärr hittar jag inget bra exempel), och kul att notera är att vi i västvärlden läser från höger till vänster och att det tenderar att påverka hur vi läser diagonalerna i en bild.
Här kommer några exempel på bilder där jag använt diagonaler i en eller annan form för att komponera bilden.
Andra bloggar om: Foto, Bildkomposition
Lite bilder från dagen
I dag hade jag kameran med mig när jag tog en promenad och här är tre bilder därifrån, annars har jag ägnat dagen åt produkt fotografering.
Canon 100/2.8 Macro USM
För två veckor sedan köpte jag mitt första riktiga mackro objektiv, någonting som saknats i min kameraväska länge. Att bestämma sig för vilket objektiv jag skulle köpa var inte lätt, alla som jag tittade på verkar mer eller mindre likvärdiga. Till slut föll valet på ett Canon 100/2.8 macro USM, jag kan inte peka på något specifik som avgjorde till Canons fördel men med en närgräns på 32 cm och en brännvid på 100 mm kändes det som man skulle få ut mest av det både som macro och vid porträtt fotografering.
Jag har provat det i all möjliga situationer både vad gäller ljus och val av motiv, och som man kan förvänta sig är det ett väldigt bra objektiv vad gäller skäppa, kontrast och färgåtergivning. Autofokusen är väldigt exakt om en lite långsam (som alla macro), värt att notera är dock att objektivet har två lägen och väljer man att bara ha en närgräns på 48 cm så fokuserar det betydligt snabbare. Jag har blivit bortskämd med IS (stabilisator) på mina objektiv och trodde att jag skulle sakna det på det här, men jag har inte upplevt det som något problem. Antagligen är det mitt val av motiv som spelar in, och att arbets tempot vid macro fotografering är lägre. På det hela taget är det ett objektiv jag varmt kan rekommendera till alla som gillar att fota närbilder, jag köpte ett bra macro objektiv och fick ett bra porträtt objektiv på köpet.
Några bilder tagna med objektivet. 
Andra bloggar om: Canon, Objektiv, Macro
En video om att friläggning i Photoshop
Jag älskar att fota utomhus med naturligt ljus och bara använda blixtar och reflektorer för att ljusa upp skuggorna, det ger i mina ögon de bästa bröllops och porträtt bilderna för folk tenderar att vara mycket mer avslappnade ute än i en studio. Men då jag fotar makeup och kroppsmålningar behöver jag den extra kontrollen studion ger över ljus och mörker, för att få det resultat jag och makeupartisten vill ha. Dessa bilder blir oftast tagna mot en vit eller enfärgad bakgrund, inte alltid så spännande men det framhäver sminket. Sedan kan man ju alltid gå det extra steget att lägga in modellen över en annan bakgrundsbild, någonting som för mig alltid har varit tidskrävande och jobbigt särskilt om modellen har haft yvigthår. Jag har provat massor med metoder och tekniker för att göra jobbet, ja det funkar men man får jobba för resultatet.
Idag har Scott Kelby, Deke McClelland författare till flera böcker om Photoshop, som gästbloggare på sin blogg. Deke gör en 30 minuter lång video där han visar på hur man väldigt snabbt och enkelt kan frilägga en modell med yvigthår utan att förlora detaljer, så har du någon gång känt behovet av att frilägga personer från enfärgade bakgrunder eller tror att det är en kunskap som kan vara bra för framtiden, ta en titt här och häpnas (videon är ca 30 min).
Jag kunde inte låta bli att testa metoden, och blir resultatet så bra som ovan från en lågupplöst bild och 3 minuters arbete, kan jag bara tänka mig hur det blir om man har en högupplöst och verkligen jobbar igenom alla stegen.
Andra bloggar om: Photoshop, Bildbehandling
Leave a commentVad är slutare
Slutare är den del av kameran som reglerar hur länge filmen/sensorn utsätts för ljus, men vad vi fotografer menar när vi säger ”slutare på en sextiondel” eller bara ”slutare 60” är slutartiden, den tid som sensorn blir utsatt för ljus i delar av en sekund. Jag ska här berätta lite mer om både slutaren och slutartiden och hur det påverkar den slutliga bilden.
Slutaren kan antingen vara elektronisk eller mekanisk, den elektroniska slutaren är biligare och enklare den kräver ingen eller mycket lite plats i kameran, därför är den vanligast i kompaktkameror. Det är helt enkelt en strömbrytare som slår på sensorn för en bestämd tid och under den tiden registreras bilden, fördelen med den här lösningen är att den är bilig, strömsnål, ljudlös och nästan aldrig går sönder. Nackdelen är att det blir en viss fördröjning mellan det att man trycker på avtryckaren och bilden tas och alla som någon gång slagit på en lampa kan se att den lyser till lite starkare precis när man slagit på den (bara en kort blinkning) samma sak drabbar sensorn när man slår på den. Mekaniska slutare har fördelen av att vara väldigt exakta, snabba och man har inte problemet med ström topparna eftersom sensorn kan vara strömsatt innan bilden tas. Nackdelarna är att den kräver utrymme och som allt mekaniskt slits och går sönder. Mekaniska slutare finns i flera varianter men den vanligaste i systemkameror är ridåslutar, namnet kommer sig av att den reglerar ljus insläppet genom två ridåer som rör sig framför sensorn. Fördelen med den här tekniken är att det går att få väldigt korta slutartider och att den är förhållande vis bilig, en annan fördel är att tiden från det att man trycker på avtryckaren tills bilden tas är kort. Nackdelarna är att den fungerar sämre i minusgrader, man måste känna till den kortaste tiden som hela sensorn utsätts för ljus samtidigt om man använder blixt, man brukar tala om blixtsynktid (normalt mellan 1/30 – 1/250 sekund) och att slutaren låter.
Här har jag använt en längre slutartid (1/160 s) för att fånga farten i bilden.
Nu vet du vad slutaren är men hur påverkar då slutartiden den bild du tar. Låt mig ta tre exempel på bilder du kan tänkas ta och förklara vad olika slutartider gör för bilden. Första situation, du skall fota ett ängslandskap, här spelar slutartiden oftast väldigt liten roll, utan du fokuserar på andra saker som att få ett bra skärpedjup med hjälp av bländaren och därigenom bestäms slutaren för dig. Andra situationen, du skall fota en fågel som sitter en bit bort och du har ett 300 mm teleobjektiv på kameran, här blir genast slutartiden viktigare för det finns en tummregel som säger att man minst skall använda samma slutartid som brännvid, i mitt fall en slutartid på 1/320 sekund (närmst möjliga över 300), för att få en skarp bild. Här spelar alltså valet av slutartid väldigt stor roll för hur den slutliga bilden blir. Situation tre, du skall fota en löpare, här måste du bestämma dig vad jag vill förmedla med bilden, vill du ha rörelse oskärpa i bilden för att förmedla fart, alternativt frysa motivet för att få en så skarp bild som möjligt, i första fallet använder man en länger slutartid i det andra en kortare, och nej jag kommer inte tala om vad som är rätt eller fel.
Två små varningar, om man väldigt långa slutartider (över flera minuter) riskerar man att skada sensorn pågrund av överhettning, är ni osäkra kolla i er manual. Likaså kan uppvärmning av sensorn leda till mera brus i bilderna, jag har aldrig råkat ut för något av detta men jag vill i alla fall göra er medvetna om att risken finns om än liten. Vill ni läsa mer gör det här.
Andra bloggar om: Slutare, Foto, Kamera
Att se sådant här gör ont
Som användare av Canons kameror, gör det ont att se bilder som de här.
Vad är bländare
Bländare är ett mekaniskt ”draperi” för att skärma av ljuset i objektivet, men det är oftast inte det man menar när man pratar om bländare utan det är öppningen i detta draperi man syftar på. Bländartalet som det heter om man skall vara korrekt, är ett relativt mått vilket gör det möjligt att jämföra olika objektiv med olika brännvid, vid samma bländartal släpper alla objektiv i genom lika mycket ljus per tidsenhet. Bländartalet fås genom att dividera brännvidden med ljusöppningen (diametern), låt mig ta ett exempel ett objektiv har en brännvidd på 80 mm och vi har det inställt på bländare 16, 80/16 = 5 [mm] vi har alltså en öppning i objektivet med en diameter på 5 mm, det är pågrund av denna division som ett litet bländar tal ger en stor bländar öppning. Man brukar också tala om bländarsteg, om man ökar bländartalet ett bländarsteg minskar man mängden genomsläppt ljus med hälften. Man utgår från bländare 1 och använder en faktor ?2, vilket ger bländartalen 1, 1.4, 2.8, 4, 5.6, 8, 11, 16, 22 …
Ibland pratar man om ljusstyrkan på ett objektiv och vad man då syftar på är också bländartalet och det brukar stå angivet på objektivet, antingen som ƒ/4 eller 1:4 eller F4 om det aktuella objektivet har ett maximalt bländartal av 4, ibland på zoomobjektiv står det 1:3.5-5.6 vad det betyder är att den största bländar öppningen varierar med brännvidden, 3.5 på kortaste och 5.6 på största brännvidden. Ljusstarka objektiv är dyrare än ljussvaga därför att de kräver mer glas och blir av samma anledning tyngre, för att räknas som ljusstarkt måste ett fast objektiv ha ett bländaretal på 2 eller lägre medans för en zoomar räcker det med 2.8.
f 32
f 2.8
Bländare påverkar inte bara hur mycket ljus som släpps in till sensorn den påverkar också hur stort skärpedjup man får i bilden, stor bländaröppning kort skärpedjup och liten bländareöppning ger stort skärpedjup. Detta utnyttjar man flitigt vid porträtt fotograferingar, eller när man vill lyfta fram en sak i bilden för iakttagaren. Objektiv är i allmänhet sämst på sin största bländaröppning, därför pratar fotografer ofta om att blända ner ett eller två steg, vilket i praktiken är att medvetet välja ett annat bländartal än det minsta. Objektiv brukar vara som bäst någon stans mellan bländare 5.6 och 11 och inte alls som många tror på sitt största bländartal, anledningen är överstrålning eller diffraktion som är en egenskap hos ljus. Vill du läsa mer kan detta vara en bra start.
Lite kuriosa är att autofokusen på Canons systemkameror arbetar lite olika beroende på objektivets lägsta bländartal, för även om man använder ett annat bländartal vid skälva fotograferandet ser du alltid bilden i sökaren på objektivets största bländaröppning. Har du ett ljusstarkt objektiv 2.8 eller lägre kan en eller flera autofokus punkter mätta kontrasten både horisontellt och vertikalt, har man ett ojektiv med mindre bländaröppning mäter det bara horisontellt. Om man använder telekonverer och hamnar på en minsta bländare av 8 brukar autofokusen inte alls funka av den enkla anledningen att kameran själv stänger av den, titta i databladen för de olika modellerna för mer info. 
Andra bloggar om: Bländare, Foto, Kamera
Teknikblogg
Om inget annat nämns är bilderna i denna blogg tagna av mig Johan Beijer