Vilken är den bästa kameran
Jag får ofta frågan vilken kamera som är bäst och/eller vilken kamera man skall köpa. Jag har ett enkelt svar, den kamera som är bäst för dig är den som du tar med dig och använder, om det så är mobilkameran på 3 MP. En kamera som ligger hemma tar inga bilder hur bra den en är. Att köpa en kamera för flera tusen och sedan inte våga använda den för att den kan gå sönder eller bli stulen, är dumt. Känner man så är det bättre att köpa en billigare kamera som man vågar använda.
Picasa 3.5
För några dagar sedan släppte Goggle en uppdatering till Picasa (engelskspråkiga versonen), den finns för nedladdning här. Jag har lekt lite med programmet och de nya funktionerna för ansiktes igenkänning är väldigt bra, och kan bli väldigt användbar. Programmet har också fått utökade möjligheter att tagga bilderna med platsinformation från Google Maps, jag kommer nog inte använda funktionen men för vissa kan den nog vara jätte användbar. Uppdateringen finns ännu inte för den svenskspråkiga versionen, men det borde inte dröja så länge.
Andra bloggar om: Picasa, Google, Bildbehandlingsprogram
Kursstart i Uppsala och Stockholm
I morgon drar det igång i Uppsala och den 1 oktober i Stockholm, det är också nu jag får se om den här bloggen fyller sin funktion. För tanken har ända från början varit att erbjuda eleverna på mina kurser någonstans att läsa lite mer, eller bara med andra ord om det jag går igenom under lektionerna. Det är tredje gången jag håller samma kurs på Folkuniversitetet men även om det är samma kurs och samma innehåll så har de två tidigare kurserna utvecklat sig ganska olika, kommer att bli väldigt spännande att se vad som händer den här gången. Jag ser alltid fram emot att börja en ny kurs, för man träffar nya människors som vill lära sig så mycket som möjligt om foto och bildbehandling. Att se hur elevernas bilder utvecklas under kursen är så stimulerande, och för egen del är alla frågor och undringar man ställs inför jätte nyttiga, man måste verkligen reflektera över vad man gör och hur och sedan sätta ord på det.
Jag hoppas att denna blogg skall vara till hjälp för eleverna.
Sensorn, det som fångar bilden
Jag började skriva ett inlägg om varför jag fotar i RAW och inte JPEG, men insåg ganska snart att det snabbt blev väldigt tekniskt. Så jag bestämde mig för att bryta upp ämnet i flera dela och börjar här med, bildsensor som är den del i kameran som fångar bilden och kan liknas vid filmen i gamla kameror. Har man en grundläggande förståelse för hur sensorn i kameran fungerar kan man också förstå varför resultatet, bilden, blir som den blir. Jag skall också försöka förklara hur en bildsensor som bara registrerar en gråskalla från ljust till mörkt kan ge oss färgbilder.
Det finns två typer av sensorer för digitalkameror, CCD (charge-coupled device) och CMOS (complimentary metal-oxide semiconductor). De utför båda samma uppgift, omvandla ljus till elektriska signaler som kan sparas på ett minneskort. Det är hur dessa elektriska signaler avläs som skiljer sensor teknikerna åt, i en CCD sensor transporteras den elektriska signalen från varje pixel till kanten av sensorn där det sitter en A/D omvandlar som konverterar varje pixels värde till ett digitalt värde. På en CMOS sensor sitter en avläsare och förstärkare för laddningen bredvid varje pixel och signalen skickas till A/D omvandlare i ”sladdar”, fördelen är att olika delar av sensorn kan läsas av samtidigt.
- – CCD sensorn ger bilder med lägre brus, medans CMOS sensorn traditionellt har större problem med brus.
- – Båda sensor typerna uppfanns i slutet på 60-talet, men under många år var det bara CCD tekniken som användes eftersom den gav bättre resultat med dåvarande teknik.
- – Eftersom CMOS sensorn har massor av elektronik sittande runt varje ljuskänslig pixel, har de lägre ljuskänslighet. Upp till 50 % av sensorns yta kan vara icke ljuskänslig.
- – CMOS sensorn är väldigt energi snål, motsvarande CCD sensor kan konsumera över 100 gånger så mycket ström.
- – Tillverkningen av CMOS sensorer är mycket enklare och därigenom biligare än tillverkning av CCD sensorer.
- – CCD sensorer har massproducerats under längre tid och tenderar därför traditionellt att ha högre kvalitet.
- – Under senaste åren har utvecklingen av CMOS sensorerna gått i fatt och i vissa fall om CCD sensorerna när det gäller känslighet och bildkvalitet.
Enligt de jag radat upp här borde alla de ”bättre” kamrena ha CCD sensorer och enkla mobilkamrer CMOS sensorer, men tyvärr är det inte så enkelt för det sitter CMOS sensorer i alla Canons och Nikons bästa systemkameror, och det fins mobilkameror som har CCD sensor. Så vilken sensor som idag sitter i din kamera är av underordnad betydelse, däremot är det bra att veta det för de beter sig lite olika. Om man t.ex. kraftigt överexponerar delar av en CCD sensor kommer man att få konstiga effekter över hela bilden, medans man med en CMOS sensor fotar saker som rör sig fort i förhållande till kameran få en förskjutning i sida på bilden, exemplet här är visserligen från en filmkamera som rörts för fort men ni får iden. Om du vill läsa mer om det olika sensor teknikerna kan du göra det här.
Om man nu tänker sig en sensor som fångar in allt ljus och sedan omvandlar det till digitala signaler skulle vi få en gråskale bild, där precisionen bestäms av sensorns bit djup. Då den inte kan skilja på hur mycket av signalen som kom från
ljus med olika färg. För att lösa detta problem placerar men ett filter framför varje ljuskänslig pixel som bara släpper igenom ljus med en specifik färg (se bilden), så grovt sätt kommer man att kasta bort 2/3 av det infallande ljuset här också. Det finns massor med olika filter men den vanligaste är ”Bayer filter” (se bilden)
Ett Bayer filter består av rader med röda-gröna och gröna-blåa filter, värt att notera är att det på det här sättet blir dubbelt så många pixlar som är känsliga för grönt än för blått och rött, men detta funkar eftersom det mänskliga ögat är mer känsligt för gröntljus än blått och rött. En bieffekt av detta är att den gröna färgkanalen i en bild är mindre brusig och innehåller mer detaljer än de andra två, vilket man kan utnyttja vid bildbehandling.
För att få en fram vilken färg som bilden skall ha kan man behandla varje block om 2×2 rutor som en pixel i den slutliga bilden med rätt färg, den uppenbara nackdelen är att man förlorar halva upplösningen i både höjd och bred, och i dag vill man ha sensorer med så hög upplösning som möjligt. Den enkla och uppenbara lösningen är att man låter flera 2×2 block överlappa varandra (se bilden) och på så sätt får upp upplösningen. Man kommer att få problem längst ut i kanterna av sensorn men det kan vi bortse ifrån. Det finns andra metoder och filter för att göra detta med som har andra fördelar och nackdelar när det kommer till den resulterande bilden, vill du läsa mer om det kan du göra det här.
Jag hoppas att du efter att ha läst det här har fått en liten inblick i hur sensorn i din kamera arbetar, och att det tekniska inte blev för svårt.
Canon 7D en nyhet från Canon
Första september släppte Canon en ny kamera Canon Eos 7D, som alltid har den föregåtts av otaliga rykten. Jag har ju givetvis inte kunna prova den själv, men skall man gå på vad som skrivs om den är det en hel del nytänkande och inte minst en värdig konkurrent till Nikon. Om vi börjar med den tekniska datan för kameran, har vi, en kamera med en sensor på 18 megapixels i ASP-C format (1.6 ggr brännviddsförlängning), två processorer (Digic IV) som kan hantera 8 bilder per sekund. Autofokusen är helt ny och liknar den Nikon har i D300 och D700, den är uppbyggd av 19 fokuseringspunkter varav 8 är korslagda, vilket skall göra den snabbare och precisare när det kommer till följande autofokus. Även ljusmätningen är nyutvecklad och mäter inte bara i 67 punkter utan den är också färgkänslig och kopplad till autofokusen för bästa möjliga exponering. Detta är bara några av de nyheter kameran kommer med det finns andra inom bland annat filmningsmöjligheterna, läs mer om du är intresserad.
Av det jag kan läsa på internet har Canon pressenterat en kamera som vänder sig både till proffs och seriösa amatörfotografer, som behöver snabbhet och långa telelinser så som sportfotografer t.ex. Jag tycker det är kul att Canon lyssnat på och tagit till sig av vad folk sagt om tidigare modeller, den fyller ett håll bland Canons modeller men jag tror den är lite för dyr med riktpris på 19000 för att bli en storsäljare. Men jag ser fram emot att pröva den någon gång, och jag tror märkligt nog att det är filmarna som kommer ha mest användning för kameran.
Om man av misstag raderade minneskortet, vad gör man?
Att av misstag formatera eller radera ett minneskort där man har bilder man inte sparat ner på datorn, är nog många fotografers värsta mardröm. Jag har ännu inte gjort det själv, men en vacker dag kommer jag göra det, och då är det bra att känna till några saker. Först och främst, så länge jag bara har formaterat eller raderat bort bilderna från minneskortet finns informationen kvar. Det är först när jag börjar skriva nya bilder på minneskortet som de gamla förstörs på et sätt som inte går att återställa, så mitt första tips blir uppenbart: använd inte minneskortet förens du haft möjlighet att rädda innehållet.
Själva räddningen av bilderna är enklare än vad många tror, man behöver tillgång till en dator som har Windows XP/2000, en minneskortsläsare, programmet PC Inspector Smart Recovery (gratis) och lite tålamod. PC Inspector är inte bara gratis utan också förvånansvärt enkelt att använda, man väljer vilken enhet som skall räddningen skall göras ifrån, vilken filtyp man vill rädda har man flera olika filtyper på kortet måste man göra en genomsökning för varje, och det sista man ställer in är var det räddade innehållet skall sparas. Några saker som är bra att känna till om programmet är att det inte funkar i Windows Vista enligt tillverkaren, men jag upplevde inga problem så länge jag körde det i 32 bitars version av Vista. Programmet måste också installeras på samma enhet som Windows är installerat på och minneskortet måste läsas från minneskortsläsare och inte medans det sitter i kameran.
Jag ville prova PC Inspector så jag gjorde ett litet experiment, fyllde ett minneskort med både jpg och raw bilder formaterade det för att sedan prova att återställa bilderna. Programmet kunde återställa 100 % av bilderna på några timmar, jag skall inte påstå att det alltid funkar så bra men jag vart positivt överraskad.
Öppet hus på Folkuniversitetet
I kväll hade folkuniversitetet här i Uppsala öppet, den officiella anledningen är att ge allmänheten och potentiella kursdeltagare en möjlighet att träffa de olika lärarna och få lite mer kött på bena när det skall välja kurs. Men minst lika viktigt är att vi som undervisar i de olika ämnena får en chans att träffas och prata. För egen del mötte jag tyvärr inte så många hugade kursdeltagare, och överlag var det inte så många som hittade ända in till de estetiska ämnen ditt foto räknas, medans språk och dataämnena verkad ha bättre tillströmning. Det blir tredje gången som jag håller i kursen ”Digital fotografering – kompaktkamera” och det finns fortfarande några platser kvar, så bor du i Uppsala med omnejd och vill lära dig ta bättre bilder tveka inte att anmäla dig.
Bilden är tagen av en tidigare elev.
Andra bloggar om: Folkuniversitetet, Utbildning, Kurs